Ordlista

En fastighet kan ha många olika inteckningar på många olika belopp. För att kunna rangordna dessa inteckningar så använder man uttrycket inomläge. Inteckningar söks alltid i datumordning, den första sökta inteckningen har alltid företräde före den nästkommande inteckningen. Den inteckningen som är den först uttagna kallas för botteninteckning och är den inteckning med bäst inomläge. Om exempelvis en fastighet har ett befintligt pantbrev på 1 000 000 kr inom 1 000 000 kr innebär det att pantbrevets värde är 1 000 000 kronor och att fastigheten totalt är intecknad om 1 000 000 kr, eftersom att det enbart finns en uttagen inteckning i fastigheten så är denna en botteninteckning med bäst inomläge. Om du i ovanstående exempel önskar ta ut ytterligare en inteckning om t.ex. 500 000 kr så blir denna efterställd den första inteckningen om 1 000 000 kr. Inomläget för exemplet blir då 500 000 kr inom 1 500 000 kr vilket innebär att pantbrevets värde är 500 000 kr och att fastigheten totalt är intecknad om 1 500 000 kr.

När en bostadsrättsförening upplåter en bostadsrätt till en medlemmen så skall medlemmen betala en avgift till föreningen vilket är medlemmens insats. Medlemmens insats är efter föreningslånet den andra delen av föreningens finansiering för att kunna anskaffa fastigheten och insatsen utgör en del av föreningens egna kapital. Hur stor insatsen är för respektive bostadsrätt är beskrivet i den ekonomiska planen, det skall även framgå i upplåtelseavtalet hur stor insatsen är. Vem som bestämmer hur stor insatsen ska vara är föreningens styrelse, förutsatt att stadgarna inte säger något annat. Om en medlem sedan säljer sin bostadsrätt så får han inte tillbaka sin insats från föreningen, däremot får säljaren istället en köpeskilling från bostadens köpare.

För att en byggnad ska få tas i bruk så måste den ha ett slutbesked. Slutbesked visar på att byggherren uppfyllt alla krav som gäller för den åtgärd som gjorts enligt bygglovet, kontrollplan, startbesked och att byggnadsnämnden inte anser att det finns skäl att ingripa. Om kraven för slutbesked inte uppfylls får byggnadsnämnden under vissa förutsättningar ge ett interimistiskt slutbesked i väntan på ett slutligt slutbesked. Interimistiskt slutbesked betyder att en byggnad delvis kan tas i bruk innan dess att kravet för ett slutligt slutbesked är uppfyllt. Det interimistiska slutbeskedet är begränsat i tiden och det skall tydligt framgå vad som återstår innan dess att ett slutligt slutbesked är beslutat.

En intygsgivare har som uppgift att granska kostnadskalkyler och ekonomiska planer för bostadsrättsföreningar för att göra en bedömning om kalkylen är ekonomiskt hållbar för en bostadsrättsförening. En intygsgivare behöver ha kunskaper i fastighetsrätt och ekonomi avseende företag eller fastigheter. Intygsgivaren behöver även ha kunskaper om förvaltning av fastigheter och byggverksamhet. Det är Boverket som är tillsynsmyndighet för intygsgivare och som bestämmer vem som är en behörig intygsgivare, dock är intygsgivaren inte anställd av Boverket.

När en kostnadskalkyl är intygsgiven ska den vara kontrollerad och bedömd av två olika intygsgivare som intygar att kostnadskalkylen är ekonomiskt hållbar för bostadsrättsföreningen och dess medlemmar.